Hingstar för avel

Godkända hingstar
I Sverige finns det för närvarande endast en KFPS godkänd hingst till avel, Wobke 403.
Finns tillgänglig hos Vibbleboda frieser.

Men Sverige kan också stoltsera med den svenskägda godkände hingsten Elias 494 (Jorn 430 Sport x Maiko 373 Sport) han finns att få på semin från Holland.

Stambokshingstar

Det finns i hela världen endast ett 80-tal godkända stambokshingstar. Av dessa finns flertalet i Nederländerna, men närmare ett 20-tal finns också i USA.

I några länder, t ex Australien och Sydafrika, finns också några fölbokshingstar som erhållit dispens från KFPS att användas i respektive lands avel. Detta börjar dock bli allt ovanligare, eftersom det idag är möjligt att använda djupfryst sperma för inseminering från godkända stambokshingstar.
(När Sverige började avla på frieser så fanns även här en fölbokshingst med betäckningstillstånd. Tillståndet togs bort när det gick att importera semin).

Alla friesiska stambokshingstar stammar från NEMO 51, född 1885.
Av de hingstlinjer som utgår från honom, finns tre kvar.
Dessa tre linjegrundare är AGE 168, RITSE 202 och TETMAN 205.
Den största av dessa är Tetmanlinjen, som i sin tur delar sig i två grenar, Jarichgrenen och Markgrenen, efter hingstarna JARICH 226 och MARK 232 Pref.

Världens hårdaste urvalsregler?
Kärnan i KFPS avelsverksamhet är det extremt stränga hingsturvalet.
Följande förutsättningar måste vara uppfyllda för en blivande stambokshingst:

* Hingsten måste vara införd i huvudstambokens fölregister (Vb)
* Han måste vara minst 2 1/2 år gammal
* Han måste ha en stambokshingst som far
* I hingstens papper får inte något bijboeksregistrerat (sidobokfört) sto förekomma,
varken på moderslinjen eller faderslinjen fyra generationer bakåt.
* Inga fölboksregistrerade (Vb) förfäder får förekomma i hingstens stamtavla
* I tre generationer bakåt, får inget vitt förekomma på förfädernas ben.
* Mor, mormor och mormorsmor bör vara sterston. Senaste åren har också stamboksmödrar    från mycket bra moderlinjer godkänts som hingstmödrar.
* Mankhöjden vid 2 1/2 års ålder skall vara minst 158 cm och vid 3 1/2 års ålder minst 160 cm.

Om hingsten blir uttagen vid hingstpremieringen i Leeuwarden kommer en ytterst noggrann rörelse- och exteriörbedömning göras. Vid den obligatoriska veterinärundersökningen görs dopingkontroll, blodgruppsundersökning, spermaundersökning och en omfattande röntgenundersökning. Sedan 2014 görs även en DNA test för dvärgväxt och vattenskalle på alla deltagande hingstar. Dessa DNA-tester är tillgängliga i KFPS information runt de yngre hingstarna. Vid hingstpremieringen 2000 föll en av de uttagna hingstarna bort efter denna veterinärundersökning!
På länken kan ni läsa vilka hingstar som är fria från dvärgväxt- och vattenskallegener
Hingstlista 2017 DNA

Av de ca 2000 hingstföl som årligen föds kommer högst ca 200 till den centrala hingstpremieringen i Leeuwarden och av dessa går mellan 15-25 vidare till ett 70-dagarstest som görs i Ermeloo. När dessa prov är avklarade återstår kanske hälften och dessa hingstar sätts då in i avelsverksamheten.

De hingstar som slutligen blir godkända införs i stamboken och får betäcka i fyra år. Därefter görs en avkommebedömning, där de olika årgångarna bedöms. Om de inte lever upp till de avelsmål som ställs av KFPS, får hingsten inte fortsätta inom aveln. Dessutom spelar hingstens och hans avkommors tävlingsresultat en stor roll.

Hingstar som inte tas upp i stamboken, står kvar i fölboken (Vb veulenboek).
Om de kastreras kan de visas för upptagande i vallackstamboken (ruinenboek) och kan förklaras som stervallack om de har mycket bra exteriör och rörelse.

Det finns ett antal hingstar i Sverige som är avelsgodkända av den tyska stamboken FPZV.
Dock måste man komma ihåg att fölet får ett D-stambokspapper och får stå i ”karantän” en generation. Betäcks (om det är ett stoföl) det med en KFPS godkänd hingst blir nästa generation återinförd i huvudstamboken.

Det är inte olagligt men inte önskvärt att använda sig av fölbokshingstar i avel. Dessa får ett biboks-stambokspapper och 5 generationer måste stå i karantän innan en avkomma åter kan registreras i huvudstamboken.